IE Warning
Du har en äldre version av din webbläsare!

Den här hemsidan använder den senaste tekniken, så det kräver en webbläsare som är updaterad
Testa Firefox eller Chrome!

OM MIG

År KLUBB
1989–1999 Torslanda IK
2000–2002 Västra Frölunda IF
2003–2004 Örebro SK
2005 IFK Göteborg
2005–2008 Viborg FF
2008–2011 Örebro SK
2012– IFK Göteborg

"Klicka på bilderna för en större version"

Liten grabbJag föddes i Göteborg den 10 augusti 1982. Fotboll började jag spela i en förening när jag var c:a 7 år, min första klubb var Torslanda IK. En stor ungdomsförening som ligger på Hisingen i Göteborg. Vi var ett kanongäng killarna i Torslanda IKs Pojkar födda 1982, vi hade våran storhetstid under "sjumannatiden" då vi bland annat vann Crawford Cup 1994.

Vi grabbar hade förmånen att ha Ulf Karlsson som våran tränare under alla ungdomsåren. Ulf är utan tvekan den tränaren som haft mest betydelse i min karriär. Tyvärr så finns han inte med oss idag, han gick bort för några år sen och Ulf är verkligen saknad.


Tonåren

Det var i Torslanda IKs P-82 lag som karriären drog igång, ett givet val av klubb eftersom att jag växte upp i ett radhusområde i Torslanda. Jag var inte alltid målvakt när jag var liten, jag ställde mig helt i mål när vi började på elvamanna plan dvs vid 13-14 års åldern. Innan det så brukade jag variera som utespelare och målvakt.



Jag höll på med handboll också där jag inte var helt värdelös, jag hade en fruktad vänsterslägga. Jag är nämligen både vänsterhänt och vänsterfotad. Än idag så älskar jag Handboll och efter min fotbollskarriär så lär jag ta upp handbollen igen på en lagom nivå. Lite tennis och basket blev det också samt scouter och annat mindre kul som man gör i knatteåldern. Jag och mina kompisar var rätt så aktiva under vår uppväxt skulle man kunna säga. Jag var tidigt ganska stor i växten jämfört med många andra, det var kanske därför som jag ibland fick ta på mig målvaktshandskarna när det var tid för fotboll. Särskilt bra det var jag inte i knatteåldern, då bara man sprang och hade skoj å byggde sandslott under tiden som lagkamraterna försökte göra mål.

Torslanda

Varför jag blev målvakt

Varför jag blev målvakt vet jag inte exakt men jag kan peka på några faktorer som jag tror har stor del i det. Först det att jag var rätt så stor till växten som grabb och så har jag ett svagt minne av att jag en gång när vi alla killar och tjejer från radhusområdet i Torslanda spelade tillsammans, så frågade dom stora tuffa killarna om inte jag kunde tänka mig att stå i mål och det gjorde jag. Direkt när jag ställde mig i målet så kommer den största och coolaste killen i området helt fri mot mig, han sköt bollen som en häst och var säkert två och en halv meter lång men jag ville visa alla stora grabbar att jag dög så jag ställde mig i vägen, kommer ihåg att jag vänder mig om och skyddar mig och killen skjuter mig rakt på mig vilket resulterade i en fin räddning.

Alla grabbar och tjejer i området sa till mig att jag gjort en kanonräddning och klappade om mig. Alla dom ryggdunkningarna och lovorden tog jag åt mig och sen dess så brukade jag helt enkelt stå i mål när vi lirade boll nere på grusplanen hemma vid. Just den händelsen hade stor betydelse eftersom att jag sen började stå i mål i mitt klubblag mer och mer. Detta var på den gamla goda tiden, vi snackar sent 80-tal. Då förstår ni hur gammal jag börjar att bli.




Stadslaget

Stadslaget

Vid 15 års ålder så började jag träna med Torslanda IKs A-lag som just kommit upp i division 2. Vid 16 års ålder debuterar jag i division 2 Västra götaland hemma på Torslanda Vallen mot Heimer (0-0). Det är min enda match jag gjort för Torslanda IKs A-lag i div 2.I denna åldern så hade jag slagit mig in i Göteborgs Stadslag och senare pojk-junior landslaget. Vi hade ett kanonlag Göteborgs stadslag. Spelare som Kim Källström och Tobias Hysén var bland annat med i laget.


Andra spelare var Daniel Rivas, Jonas Eng, Dime Kuzev, Andreas Skogdalen, Michel Berndtsson, Shoan Panai, Mazdak Tavoly, Edson Lima, Pierre Donatella, Henrik Filipsson, Mauritzio Lopez och många fler....det va helt sjukt bra killar utanför plan men framförallt på planen. Klicka på bilden här bredvid, bilden är tagen ifrån Elitpojklägret i Sannarp 1997.


Vi vann senare SM för distrikslag, slog Stockholm med 4-1 i finalen som spelades på Trängens idrottsplats i Örebro (dit jag återkommer senare i karriären). Stockholm hade storspelare som Stefan Ishizaki och Bojan Djordic i laget men det stoppade inte oss. Ännu ett underbart minne ifrån mina unga år!



Västra Frölunda

Vid 17 års ålder lämnade jag Torslanda IK för spel med det då allsvenska laget Västra Frölunda IF. Detta var år 2000 då Göteborg hade fem lag i Allsvenskan och det var inget framgångsrikt år för oss i Frölunda. Vi åkte ur allsvenskan efter bara 11 poäng på 26 matcher. Men för mig som 17 åring så blev det ett fantastiskt första år på elit nivå, jag fick speltid i sammanlagt 12 allsvenska matcher.

Året efter (2001) så var det Superettan som gällde för oss i VF. Vi siktade på att komma tillbaka till Allsvenskan direkt men det gick inte riktigt eftersom att vi slutade på en nionde plats. Vi fick under 2001 nya tränare efter att Stig Fredriksson och Peter Friberg lämnat oss efter nedflyttningen från allsvenskan. Nya tränarna var Lars-Olof Mattsson, Niklas Sjöstedt och Jens Wålemark. Tre tränare som skulle visa sig bli mycket viktiga för min fortsatta utveckling som målvakt.

Året 2001 så fick jag pris som årets spelare i Västra Frölunda IF, ett hedersamt pris som än idag står hemma på hyllan. Säsongen 2002 startade framgångsrik för oss i VF vi vann i stort sätt alla matcher under våren och sommaren. Allsvenskan var inte långt borta, trodde vi. Men under hösten så gick det sämre, vi började förlora och konkurrenterna knappade in på oss. Vilket resulterade i att vi tappade vår direktplats till Allsvenskan och fick nöja oss med ett kval.

I Kvalet så väntade självaste IFK Göteborg som hade haft en väldigt jobbig säsong men som ändå var storebror till lilla Frölunda skulle man kunna säga. Efter 1-1 och 2-0 till IFK i kvalet så innebar det att IFK Göteborg klarade sig kvar i Allsvenskan och för oss i VF så väntade ytterligare ett år i Superettan. Det var en jättetuff tid mentalt att tappa den Allsvenska platsen med Frölunda och ett år till i Superettan kändes inte rätt för min egna karriär. Så vad skulle hända nu?



Flytten som förändrade

Det som skedde var att Örebro SKs nya huvudtränare Stefan Lundin som avgått från IFK Göteborg under sommaren 2002 ringde till mig. Det samtalet kom som en blixt ifrån klar himmel då jag inte alls trodde att Örebro var intresserade. Jag visste inte ens vart Örebro låg på världskartan skulle man kunna säga. Det var ett tufft beslut att fatta, då en flytt till Örebro skulle innebära att jag som 20 åring skulle få klippa navelsträngen ifrån föräldrahemmet i Torslanda för första gången.

Det fanns andra klubbar med i bilden också, dom flesta ifrån Göteborgsområdet hade hört av sig men en trolig startplats i anrika Ö̈rebro SK lockade mest. Så jag ringde upp Stefan Lundin igen och accepterade erbjudandet som målvakt i ÖSK. Jag fick alltså komma till Allsvenskan trots att vi missade kvalet med Frölunda. Nu blev klubbfärgerna svartvita istället för grönvita och det kändes såklart väldigt spännande allting.

Jag skrev på ett 3 års kontrakt som jag fick utav Ö̈rebros karismatiske ordförande Ove Lindqvist. Att jag kom till Örebro var helt Stefan Lundins förtjänst. Ett klubb byte som jag aldrig under hela mitt liv kommer att ångra.

Jag fick två bra Allsvenska år i klubben där jag växte som målvakt men mest som person eftersom att jag fick stå på egna ben i en egen lägenhet och träffade nya människor. Det allra största hände redan under våren 2003 och det var ju det att en riktigt vacker tjej dök upp i mitt liv, hon hette Lisa och hon är numera min fru som jag har tre barn med. Så flytten till Örebro var ett klockrent val både på och utanför planen.



Örebro SK

Att jag som ur-Göteborgare skulle kunna tycka om en annan stad som Örebro så mycket som jag gjorde överraskade mig. Fotbollssmässigt gick det fint för mig och laget, 2003 så blev jag vald till årets spelare och jag etablerade mig i U-21 landslaget och började nosa på A-landslaget. 2003 och 2004 kom vi på två stabila 8e platser i Allsvenskan.

Mycket hände i Örebro under mina två år där. Gamla Eyravallen byggdes om och döptes till Behrn Arena istället och den blev Sveriges första elitarena som hade konstgräs. Men ny arena och nya spelare och tränare så var känslan väldigt positiv i hela föreningen under 2003. Men efter det året så kom dom svarta rubrikerna för klubben.

Nedskärningar och besparingar var ett måste för klubben och det spred sig en oro till oss i omklädningsrummet och en tvångsnedflyttning var nära. Det blev ändå ett bra fotbollsår för Ö̈SK under 2004. Vi slutade på en sjunde plats (som sen blev en 8e plats) och det får man se som ett mycket starkt resultat eftersom att året hade varit så turbulent.



Samma år fick jag också spela EM för det Svenska U-21 landslaget i Tyskland, vi nådde nästan ända fram i den turneringen. Vi var en straffsparksläggning ifrån finalen och en direktplats till OS i Athen, tungt men lärorikt. Så himla nära men ändå så långt borta. Att missa dom olympiska spelen på det sättet var otroligt tungt.

Efter säsongen 2004 så kom beskedet att Ö̈rebro SK tvångsnedflyttas ifrån landets högsta serie pga en allt för dålig ekonomi. Det värsta tänkbara scenariot blev verklighet och det var en väldigt tuff tid för alla som gillade ÖSK. Ett beslut som man verkligen kunde diskutera men som bara var att acceptera. Frågan var då vad jag skulle göra nu. Skulle jag återvända till Superettan igen eller hitta en ny klubb igen att spela för?


Klubben i mitt hjärta

Det blev så att klubben längst in i mitt hjärta blev nästa klubbadress. IFK Göteborg visade intresse för mig och efter att artigt tackat "nej" till IFK några gånger tidigare i karriären så kändes det nu rätt att acceptera erbjudandet som jag fick ifrån IFKs dåvarande klubbdirektör Mats Persson (som jag kände väl efter min tid i Frölunda). Såhär i efterhand så kanske det var ett lite förhastat beslut att så snabbt skriva på för Göteborg men det blev som det blev. Jag var under vintern 2005 och provspelade för Premier League klubben Blackburn Rovers men när dom drog ut på tiden så valde jag det säkra kortet hemma i Sverige istället och det var just IFK Göteborg. Så nu satt jag där på Kamratgården men Mats Persson och hade ett rykande färskt 4årskontrakt med IFK och allt kändes helt fantastisk, så vad kunde egentligen gå fel ? Jag fick äntligen komma till den klubben jag drömt om att spela i sen jag var liten och det kändes stort men det blev en tuff tid för mig då jag fick uppleva min första stora motgång. Motgångar i livet är oundvikliga, det drabbar oss alla. Min första hårda smäll kom just under 2005 då jag inte fick någon speltid alls i IFK Göteborg. Bengt Andersson spelade visserligen sin bästa fotboll på många år men det var främst tränaren som gjorde det svårt för mig. Jag hade helt enkelt svårt att tackla situationen och frustrationen spred sig inom mig. Vad skulle jag göra? Bita ihop och troligtvis få nöta bänk i några säsonger eller hitta något annat?



Viborg

Utlandsproffs

Ännu en gång kom en blixt ifrån klar himmel. Jag fick höra att en Dansk superliga klubb vid namn Viborg FF ville ha mig men att flytta igen var jag inte först så tänd på. Jag hade nyligen flyttat ifrån Ö̈rebro till Göteborg och nu efter inte ens ett halvår i IFK så skulle jag flytta igen? Nej, jag ville inte och tackade "nej" till Viborg FF.

Men jag talade med Lisa och vi tog ett gemensamt beslutet att bryta upp med IFK Göteborg och söka lyckan i Danmark. Så jag ringde faktiskt själv upp just den klubben jag tidigare sagt "nej" till för att helt ändra mig och istället tacka "ja".

Så ännu ett äventyr var på gång! Viborg ligger på Danmarks största Ö̈, Jylland. Det är cirka en och en halv timmes bilfärd ifrån färjan i Fredrikshamn. Så flyttlasset gick inte så himla långt trots allt. Viborg blev ett lyft för mig, jag fick spela som förstemålvakt igen och min lycka var total.

Mitt spel i Viborg gjorde att jag kom in i det Svenska A-Landslaget igen och den första tiden i Viborg var fantastisk.


Vi slutade säsongen 2005/2006 på en fjärdeplats. Vi tangerade klubbens bästa placering genom tiderna och tog poängrekord för klubben i SuperLigan. Jag blev vald till årets spelare säsongen 2005/2006 trots att vi hade Steffen Höjer i laget som hade vunnit skytteligan för hela Sas-Ligan under samma år.

Viborgtiden var väldigt positiv för mig och min familj både på och utanför planen. Under januari månad 2006 så fick jag äran att debutera för det Svenska landslaget i träningsmatchen mot Jordanien som slutade 0-0. Insatserna under Januari-Turnén och i klubblaget gjorde att jag knep en plats i den Svenska VM truppen till Tyskland 2006.

Det var en enorm framgång för mig och jag åkte till Tyskland med ett stort självförtroende. VM blev en underbar upplevelse och att få mäta sig med dom allra bästa i Världen var stort och det är en erfarenhet som jag har med mig för resten av min karriär.



Landslaget

Ett fantastiskt ögonblick

Utanför planen så trivdes vi otroligt bra jag och min sambo Lisa som jag givetvis hade med mig ifrån Ö̈rebro. Lisa hade ett jättebra jobb i Viborg som Veterinärassistent och 2008 så hände något helt fantastiskt för oss. Det allra största man kan få vara med om. Vi blev föräldrar till en liten underbar flicka, Mercedes. Hon föddes i Januari 2008 och det var givetvis helt fantastiskt ögonblick.

Fotbollsmässigt så var mitt första år otroligt bra och även det andra året var helt okej. Men det började bli allt mer turbulent i föreningen och när jag sen lämnade Viborg under sommaren 2008 så hade vi tillslut haft 6 olika huvudtränare på 3 år och det säger ju det mesta att det inte var en optimal fotbollsmiljö tillslut.

Men jag lärde mig otroligt mycket i Viborg och den föreningen utvecklade mig mycket som målvakt och människa. Jag ser väldigt positivt på min tid i Danmark trots att vi åkte ur högstaligan innan jag lämnade. Jag har än idag kontakt med folk i klubben.





Flyttar "hem"

Jag spelade nästan 100 tävlingsmatcher på högsta nivån i Danmark och det är erfarenheter som jag har med mig idag såklart. Det är helt enkelt så fotboll fungerar, ibland går det bra och ibland går det dåligt. Det gäller att hela tiden lära sig av sina misstag och ta vara på alla olika erfarenheter som man får här i livet. Viborg var en bra tid för mig och för min familj. Men efter 3 år i Viborg så började vi längta hem och jag behövde en nytändning i min karriär igen.

Jag hade gjort mitt i Viborg och trots att jag hade 1 år kvar på mitt kontrakt med danskarna så lyckades jag komma där ifrån. Jag hade själv ett stort intresse av att komma hem till Sverige och Allsvenskan igen och när gamla fina Ö̈rebro ville ha mig så var valet enkelt. Vi flyttade helt enkelt hem igen och hem för oss var Örebro. Jag hade haft 2 fina år där förrut och Lisa är född i staden så vi kände att det var mer än rätt att börja om på ny kula.

Lilla silvret

Jag fick då förmånen att vara vara med på ett väldigt spännande lagbygge och byggmästaren var den finske tränaren Sixten Boström. Sixten var en oprövad tränare som hade friska idéer och tankar som fick ÖSK att utvecklas enormt. Vi gick ifrån att vara ett bottenlag under 2008 till att bli ett etablerat Allsvensk topplag på 2 år.

Lilla silvret 2010 blev den största framgången sen 1994 för den 110 år gamla föreningen Ö̈rebro SK. Det innebar en Europa plats för klubben och ett kvalspel till Europa League. Så man kan säga att det nästan bara gick uppåt under min andra sejour i ÖSK.

Det var en väldigt rolig tid fotbollsmässigt och vid sidan av planen så hände det väldigt mycket i mitt liv. Förutom det att vi byggde ett fint hus strax utanför stan så gifte jag och Lisa oss under 2010. Året där innan under sommaren 2009 så fick vi vårt andra barn, vår son Logan.

Man skulle kunna säga att staden Örebro och klubben Ö̈SK har givit mig otroligt mycket.


Tyvärr så blev slutet i Ö̈SK inte det allra bästa. År 2011 så fick vi inte riktigt lagbygget att dra åt samma håll då vi hade flera duktiga spelare som lämnade och vi hade väldigt svårt att hålla det favorittrycket som det lilla silvret från året innan hade inneburit. En tredjeplats 2010 förvandlades 2011 till en tolfteplats!

Men utanför planen så fortsatte iallafall jag och min fru att producera. Vi fick vårt tredje barn 2011 då vår andra dotter Milli-Valentina föddes. En semifinalförlust i Svenska Cupen mot Helsingborg fick bli min sista match för Örebro Sportklubb och jag hade givetvis hoppats och drömt om ett positivare slut.

Men så fick det bli och ännu en gång så var det dags att packa väskan och lasta flyttlasset för till säsongen 2012 så skulle min nya klubbadress bli IFK Göteborg, igen.

En Pojkdröm

Faktiskt ett väldigt oväntat klubbval men när Håkan Mild hörde av sig under hösten 2011 så kändes det fel men ändå väldigt rätt att lämna Örebro för nysatsande Göteborg.

Jag tänkte att jag tar chansen, "lets go" liksom!

Nu kör jag och äntligen får jag återuppta min pojkdröm och den har alltid varit att få spela för Kamratföreningen ifrån Göteborg, Blåvitt ! -Det är helt enkelt där jag håller till just nu, i Mesta Mästarna från Göteborg.

Min första säsong i min andra sejour i Blåvitt slutade med ännu en sjundeplats för klubben. Det var en turbulent säsong men återigen så var det ett lärorikt år som både stärkte mig och laget.

2013 blev ett betydligt bättre år än 2012. Min andra säsong i IFK sen återkomsten slutade med en tredjeplats i Allsvenskan samt en seger i Svenska Cupen.

Cupsegern på Friends Arena mot Djurgården på straffar är ett underbart minne som alltid kommer att finnas med mig. Äntligen fick jag vinna en titel och äntligen fick klubben och supportrarna glädjas över en titel igen.

Jag fick mottaga ett pris på Cmores ny instiftade fotbollsgala efter säsongen. Jag fick priset "Årets Röst" i Allsvenskan. Så man kan helt enkelt säga att 2013 blev ett bra år med långt ifrån fantastiskt.

Jag drömmer om ett SM-Guld och efter att ha varit med i toppstriden hela året men fick tillslut se Malmö vinna det framför oss sporrar bara mig och laget ännu mer inför framtiden. 2014 blir ännu ett spännande och otroligt tufft år men vi får se hur det går...det gäller att följa sina drömmar.



Min familj består av min fru Lisa och våra tre barn.
Jag har två döttrar, Mercedes (född 2008) och Milli-Valentina (född 2011). Samt våran son Logan (född 2009)

Vi har 2 hundar, Lime som är en Samojed och Izou som är en Italiens vinthund. Vi har också en katt i familjen som heter Fudji, en siames.
Vi får inte glömma dom 2 tama råttorna Spiderman och Ballerina också. Sist men inte minst så har vi en ensam liten fisk som heter Blue.
Det är min underbara familj.

Pansar Pansar
Pansar
Pansar
Pansar
Pansar
Pansar
Pansar

Hej, du kanske undrar varför en hemsida om mig som målvakt har en sida om film?

Jo, det är så att film är ett stort intresse för mig och det finns ju många där ute som gillar film och som kanske undrar vad jag gillar för slags filmer och vilka skådespelare jag gillar lite extra.

Så här är en lite sidan för alla oss filmnördar. Film är bäst på bio säger man och det kan jag hålla med om. Jag går ganska så ofta på bio och kan tycka det är ett perfekt sätt att släppa fotbollen för ett tag och bara tänka på annat.

Jag har även riggat upp en minibio hemma i mitt hus och det är inte helt fel att sjunka ner hemma i soffan också.


Film På resor med fotbollen så blir det alltid många filmer eller tv-serier eftersom att film är nog det bästa tidsfördrivet som finns! Jag har blivit mer och mer intresserad av film på äldre dar och numera så delar jag gärna med mig av mina åsikter på twitter eller på en filmblogg som jag har med min gode vän Robert Walker alias Robocop. blockbusterd.blogspot.com (Sprid gärna)

Hade jag inte blivit fotbollspelare så hade jag givetvis kunnat tänka mig att bli skådespelare i Hollywood. Eller varför inte bli regissör och göra egna filmer för det kan väl inte vara så svårt ?


Jag var tidigt i unga år fast i filmens värld, när jag var liten så var det såklart mest tecknad film eller Astrid Lindgrens klassiker som gällde. Jag har minnen från när jag var liten och fick se Star Wars på VHS med min morfar bland annat, vilken film liksom!

Jag minns också hur en film som Willow fick mig att trilla av soffan och Bröderna Lejonhjärta var så sjukt läskig då draken Kattla dök upp att jag sprang ut i köket. Som pojke så älskade jag också gamla Batman med Michael Keaton och Superman med Christopher Reeve, jag var besatt. Tack vare dessa fina minnena så har intresset hela tiden varit med mig och det har som sagt växt med åren.

På denna sidan så kan du se ett axplock av mina favoritfilmer, klicka på bilden nedan för o ta en titt på filmer som jag verkligen gillar.

WillDet är svårt att säga någon eller några favoritskådespelare men om jag måste nämna några så får det bli följande. Will Ferrell helt enkelt för att han är så sjukt rolig. Några av filmerna han är med i är också några av mina absoluta favoriter som Anchorman, Step Brothers och Old School.

Sen så är jag svag för alla filmer som Christian Bale, Hugh Jackman, Sylvester Stallone, Edward Norton, Gary Oldman eller Woody Harrelson är med i. Jag hade kunnat nämna många fler men dessa skådespelarna jag nämnde är tip top.

Vilka regissörer föredrar jag? Också svårt att säga men filmer som Robert Rodriguez, James Cameron, Mel Gibson, Ridley Scott, Christopher Nolan eller Todd Phillips gör vill jag inte missa.

Min top 100 lista på filmer, allt i en bildbomb, klicka på bilden och kolla om ni hittar någon av era favoritfilmer?




Filmcollage Av alla dessa filmerna som ni kan se på bilden så finns det några som sticker ut lite extra kan jag tycka. Även om jag inte kan rangordna dom vilka som är bäst osv.

Men helt klart så är filmer som Waynes World, The Hurt Locker, Snatch, Old School, Gladiator, Braveheart, Nyckeln Till Frihet, Rovdjuret och Apocalypto filmer som jag avgudar. Men som sagt jag kan fortsätta länge länge och rabbla favoritfilmer om det skulle vara så.

Jag gillar att se på film och tala om film, så enkelt är det. Så följ gärna med mig på Blockbusterd-bloggen där jag går under namnet Jaybird. En blogg som jag har tillsammans med min polare Robert Walker alias Robbocop på Blockbusterd.

Klicka här för att komma till Blockbusterd bloggen!



Jag kan starkt rekommendera Pansar!

Ett annat intresse är klockor.

Pansar the Story

www.pansarsweden.com
Pansar